Källhantering

Skillnaden på A och F i betyg kan vara en källangivelse. Därfär är det viktigt att veta HUR du ska göra sådana. Det finns flera olika sätt, men det viktigaste är att vara medveten om skillnaden på egna tankar, ståndpunkter och ställingstaganden, och att tydligt skilja andras från eget.

"Längre citat (flera meningar) bör skrivas i ett eget stycke med indrag i såväl höger- som vänsterkant. Det hjälper till att tydliggöra att det är ett citat" säger Umeå universitetsbiblioteks hemsida. Här finns ingen exakt mall för antal ord; du avgör själv vad som är ett längre citat.

Om du i ett referat behöver ta med något som du inte är helt säker på att du förstår innebörden av, är det bättre att i referatmarkören stå för att du är osäker på tolkningen; "N.N. tycks mena ..."; "detta kan tolkas som", o.s.v. Den typen av referatmarkörer kan också användas för att retoriskt ställa det refererade materialet i tvivelaktig dager; ibland kan man faktiskt behöva en tolkning i ett referat, och här erbjuder sig möjligheten att påverka läsarens uppfattning medelst mer eller mindre subtil verbhantering i markören.

Referat är detsamma som sammanfattning:

Skilj på refererad text och referat! Den refererade texten är den som du refererar. Resultatet är ett referat.

Referatteknik kan du använda till mycket:

Att göra läxan innebär oftast att läsa och förstå en text. Detta gör du bäst genom att skriva ett referat av texten. Du tar ut det viktigaste. Då måste du tänka igenom läxtexten för att kunna klä den i din egen språkdräkt. Läxläsningen fungerar bättre därigenom att du - när du referar läxtexten - kommer på egna kommentarer, synpunkter och erfarenheter, som du kan foga in i referatet. Dessa är då inte referat, förstås, utan egna tillägg. Mera om detta senare.
Om du läser en bok eller en artikel och refererar denna, kan andra läsa ditt referat och få reda på innehållet i artikeln utan att själva behöva läsa det refererade verket. Baksidestexten på romaner ger t.ex. ett referat av en del av handlingen.
Ett sportreferat på radio eller tv är också ett referat av ett verk, en handling. Kommentatorn tar ut det viktiga - det intressanta - som händer, och berättar om det.

Gör så här:

Läs igenom en eller flera texter och notera vad som är viktigt. Det som är viktigt fö9 dig är det som först fångar din uppmärksamhet, eller hur! Vad som först fångar din uppmärksamhet beror dels på hur väl författaren har lyckats framhäva det, dels på ditt eget intresse.
Bry dig inte om att ta med faktauppgifter som inte fyller en funktion i din framställning. Det som är viktigt för läsaren av ditt referat är vad du vill säga med referatet, att det fyller en funktion i din egen text och vem författaren till den refererade texten är och var den finns publicerad.
I ett referat använder du dina egna ord och formuleringar, utom när du citerar. Det ska klart framgå vad som är författarens åsikter och fakta och vad som är dina egna synpunkter på, kommentarer till, och reflektioner kring dessa.
Citat ur den referarade texten får inte dominera referatet, för då har du ju inte 'klätt om' textens innehåll i dina egna ord.
Ett referat skall hållas i presens. Islänningasagan är märkvärdig, eftersom den – till synes oberäkneligt – hoppar mellan presens och imperfekt, men detta får inte påverka ditt referat.

Se till att tidigt ange när och var och vilken genre!